Just detta inlägg var lite svårt att börja skriva på. Det är så mycket känslor och jag vill få till ett fint inlägg som jag kan titta tillbaka på och som får mig att minnas allt såhär i början.

I början på november kom vi fram till att vi ville skaffa barn tillsammans och bestämde oss för att sluta med preventivmedel. Jag har alltid haft en stark oro över att inte kunna få barn, så i min skepticism tänkte jag att det nog tar ett tag för oss att bli gravida.
I slutet av november hade jag som vanligt väldigt påtagliga PMS-symptom. Otroligt ömma bröst, väldigt trött, mådde illa ... Min cykel höll på längre än de senaste månaderna, men jag tänkte att det inte var jättekonstigt, då den pendlat mellan 25 - 30 dagar (och till och med varit så kort som 18 dagar någon månad) sedan jag slutade med p-piller för över två år sedan. När jag var på dag 29 tänkte jag ändå att "om jag inte fått mens imorgon bitti så tar jag ett test bara för att kolla, jag är förmodligen inte gravid, men jag kollar för säkerhets skull".

Morgonen den 26:e november gick jag upp på toa. Jag hade inte fått mens, så jag tog fram ett graviditetstest, tog testet och hoppade in i duschen för att slippa stå och stirra medan jag väntade. Det kan ha varit min snabbaste dusch någonsin och när jag klev ut ur duschen sneglade jag på testet (det låg en bit bort) och tyckte att jag kan ha sett två streck. Jag fick lite hjärtklappning, men försökte lugna mig med att jag sett dubbelt. Jag torkade mig (jävligt slarvigt och snabbt) och gick sedan fram till testet och kollade. Det var två streck och jag hade inte sett i syne. Jag knäppte detta kort (notera att tampongförpackningen står framme och redo) ...

... och sprang in till Basse som låg och sov. Jag halvgrinade fram att han skulle titta på telefonen och den nyvakna herrn lyckades till slut se vad det var som jag var så ivrig över att han skulle se. Jätteglada åkte vi sedan till jobbet, och jobbade en otroligt svår och lätt arbetsdag. Usch vad svårt det var att inte säga någonting till någon. ^^'

På vägen hem köpte jag ett digitalt graviditetstest (jag hade väldigt svårt att förstå att jag faktiskt var gravid) som jag tog på en gång när vi kom hem. Det visade att jag hade blivit befruktad för två till tre veckor sedan.
Lyckliga som bara den började vi planera hur och när vi skulle berätta för alla. Några bästa vänner fick veta via facetime samma helg. Sen kom vi fram till att vi skulle berätta för våra närmsta kollegor kommande måndag (mest för att vi absolut ville dela vår fantastiska nyhet med några, men också för att jag redan hade börjat må illa och var så oerhört trött). Jag valde att berätta med hjälp av chokladbollar (jag hade några månader tidigare slagit vad om att jag inte var gravid, vi slog då vad om chokladbollar) och de förstod såklart på en gång. Hi hi.

Vi tänkte att familjen skulle få nyheten som en form av julklapp, så jag gjorde julkort till våra föräldrar. De såg ut såhär: