Ibland kan jag bara ligga och tänka på hur lyckligt lottad jag är. Jag har världens mest underbara familj och ibland kan jag knappt förstå hur pass mycket jag tycker om dem. Jag har två föräldrar som alltid gör vad de kan för att vi ska ha det bra. De visar verkligen hur mycket de älskar oss och jag är så oerhört tacksam för att de alltid funnits där under min uppväxt.

Mina fyra syskon är också helt otroliga. Jag saknar dem alltid när jag inte är med dem.


Min lillebror Oscar och jag har alltid varit varandra väldigt nära. Jag vet att jag kan prata med honom om allt och han vet att han kan prata med mig om allt. Det bästa är att vi nästan alltid berättar allt för varandra. Jag älskar verkligen att umgås med honom och det är extra roligt nu när vi är lite äldre, eftersom vi är mer jämnåriga nu än förr (om ni förstår vad jag menar). Jag är så himla stolt över min lillebror, för han är så oerhört talangfull och jag vill bara gå omkring och säga "Det där är min lillebror!" hela tiden. Världens finaste lillebror.
Här en bild från i lördags när han spelade med sitt band Sanguine Wings på Norbergs marknad. I bandet spelar han synth och growlar. (Fler bilder + videos kommer komma upp snart.)


Jag och min storasyster Erica var väl inte de bästa vänner när vi var små direkt. Vi bråkade mest. Så är det inte riktigt nu dock. Vi älskar att umgås med varandra och vi tar var chans vi får. Det faktum att Erica snart är klar med sina studier imponerar mig enormt. Hon började på universitet på en gång efter gymnasiet och nu blir hon klar till sommaren. Då har hon bott i Linköping i fyra år. Det är henne jag tänker på när jag mår dåligt och inte vet om jag kommer klara min utbildning. Jag tänker att Erica klarade det, jag tänker också klara det!
Så mongo vi är:


Min andra storasyster, Lina, är en av mina förebilder. Hon har gått igenom så sjukt mycket skit i sitt liv och ingen människa borde behöva utsättas för vad hon har blivit utsatt för. Men hon har kämpat sig igenom det, och kämpar fortfarande varje dag. Hon vet i alla fall att hon har mig här och att hon kan ringa när som helst hon vill. Lina vet alltid vad hon ska säga om man mår dåligt, hon kan alltid få mig att må bra igen. Jag längtar tills jag skaffar körkort, för då kan jag åka och hälsa på henne lite oftare. Jag saknar dig varje sekund utan dig. <3
Linas rätta jag, flummigast ever:


Min storebror Tommy är ganska störd (på ett bra sätt så klart). Det är alltid roligt att vara i hans närhet och det känns betryggande att ha honom som sin bror. Sen så har han ju en tre underbara barn som jag älskar av hela mitt hjärta. Evelina börjar bli så himla stor nu och det är så roligt att umgås med henne (nu för tiden blir det mer att umgås med henne i stället för att leka eftersom hon redan är 11 år gammal). Det blir mer leka med Isac. Han är så gosig, fasters lilla favoritkille. Lilla Penny har jag ju bara träffat en gång, men hon var ju så söt att man smälte lite bara man tittade på henne. Jag ska försöka ta mig tid att åka och hälsa på snart igen, så kanske man får träffa Isac och Evelina (och Lina) samtidigt. Tommys fästmö Jenny tycker jag också väldigt mycket om. Hon är väldigt trevlig och mysig! :-)
Också relativt flummig:


Sen så har vi Tommys och Linas mamma, Titti. Jag är så himla glad att jag har Titti i mitt liv för hon kan verkligen lysa upp tillvaron. Hon är våran bonusmamma och jag älskar att vara i hennes närhet. Jag är så himla glad att vi har den relationen med våra halvsyskons mamma som vi har. Det är underbart att hon bryr sig så mycket om oss.

Förutom dessa töntar så har jag ju två kusiner som jag tycker väldigt mycket om. Men det vet de redan. Deras föräldrar är också väldigt härliga. Fina familjen!

Sen så har jag ju faktiskt två systrar som jag inte är släkt med egentligen. Men Emelie och Jennifer kommer alltid att räknas som mina systrar. Jag har vuxit upp med dem och de kommer alltid vara familj för mig.


Sen så har jag ju faktiskt en hel familj till som jag tycker ofantligt mycket om, Philips familj. Jag är så glad att jag får vara en del av den. Bästa.

Ja, wow! Det är det enda jag har att säga just nu... Ha ha! Befinner mig liite i chocktillstånd (bra chocktillstånd dock, så oroa er inte). Heeeeeee heeeeeeeeeeeee!

#1. We were the best of friends. Sen trodde jag att jag slängde bort allt, men egentligen ville du inte längre. Vår vänskap var tydligen en lögn. Jag älskade dig med hela mitt hjärta (gör det fortfarande) och det gör så himla ont att det inte är som förr längre. De flesta tror att jag kommit över det eftersom jag inte pratar om det längre, men egentligen gör det så himla ont inuti mig. Varje dag. Jag vill inte känna så här och egentligen borde jag inte vilja vara vän med dig längre, så som du sårat mig (även om jag kanske sårat dig djupt också, jag har dock verkligen inte gjort det med flit), men om man tycker om någon så djupt och tror att man ska vara bästa vänner livet ut så tar det hårt när det tar slut. Speciellt om det tar slut så pass tvärt. Jag älskar dig och jag vill ha dig tillbaka. Är det så svårt att förstå? Jag saknar dig och mitt bröst gör ont av längtan varje dag.

#2. Du var den enda människan i världen som jag verkligen kunde berätta allt för, och då menar jag allt. Du berättade allt för mig också. Vi var oskiljbara. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och vi träffades hela tiden. Det är sjukt hur långt vi har glidit isär och det värker i mig bara jag tänker på det. Någon stal dig ifrån mig och det kommer jag aldrig förlåta. Du berättar knappt någonting för mig längre och det sårar mig. Jag kommer alltid älska dig dock, älska dig som min andra hälft.

#3. Vi pratade nästan varje dag. Vi sågs nästan varje helg. Vi skrattade tillsammans varje sekund vi delade med varandra. Men även vi gled ifrån varandra. Någon stal dig också, samma person. Samma person som utan att mena illa stal två av mina viktigaste delar i livet. Två av mina livsgnistor. Var finns du nu? Vem är du nu? Du har förändrats och jag saknar ditt gamla jag så djupt.

Ta vara på vänskapen, det är så lätt att den rycks bort under fötterna på er. Det är inte lätt att försöka må bra och plugga hela tiden när man samtidigt saknar vissa personer så innerligt att man knappt vet vad man ska göra.