Djävuls-sprutor
Det blev blodförtunnande även för mig. Jag har tagit 7/14 sprutor och de är fruktansvärda. Det gör inte så ont att sticka in nålen, men det gör väldigt ont att spruta in vätskan och ännu ondare direkt efteråt. Igår låg jag och grinade efteråt för att det gjorde så ont. Min kollega (som också tagit sprutorna ganska nyligen) berättade att jag förmodligen träffade en nerv igår.
Igår var vi till storebror, Jenny, Penny och Peg och hälsade på lite. Det var supermysigt. ♥
I måndags förra veckan såg magen ut såhär:
Den växer och växer. Idag är vi i vecka 17 (16 + 2). Om tre veckor får vi se bebis igen. Då får vi förhoppningsvis reda på könet också. Vi är sååå nyfikna på om vi har rätt eller inte. Av dem som gissat runt ikring oss tror flest att det är en tjej, men vi tror att det är en pojke.
Jag längtar mer och mer efter att få känna den nu. Jag har ju verkligen ingen aning om hur det kommer att kännas, så det känns spännande.
♥
Jag längtar mer och mer efter att få känna den nu. Jag har ju verkligen ingen aning om hur det kommer att kännas, så det känns spännande.
♥
Bläääääääää.
En av mina kompisar (som också är gravid) fick också covid förra veckan. Hon var dock lite smartare än mig och ringde barnmorskan. Hon ska nu ta blodförtunnande medicin i 14 dagar (för att covid + graviditet ökar risken för blodpropp markant) och jag blev såklart väldigt orolig på en gång och tänker att jag förmodligen också behöver ta blodförtunnande. Låg och grinade igår och kände mig dum för att jag inte ringt barnmorskan fast att jag var så sjuk.
Idag ringde jag i alla fall, och hon ringer upp imorgon. Får se vad hon säger.
Idag ringde jag i alla fall, och hon ringer upp imorgon. Får se vad hon säger.
Ikväll ska jag prova att träna igen, det var väl nästan två veckor sedan nu. Älskar min combatfamilj. Blir ledsen när jag tänker på att jag ska sluta på hälsoverket. Det känns liksom orimligt att sitta och åka till Avesta och träna flera gånger i veckan när man har ett litet barn hemma. Förhoppningsvis orkar jag träna ända in i slutet, så att jag får många tillfällen med mina fina fina vänner. ♥
Covid - igen
Två sjukisar här hemma, men den som inte är gravid kämpar hårt för att ta hand om preggot. Basse börjar att må bättre, men jag mår fortfarande jävligt dåligt. Symptomen började komma i söndags kväll och jag har varit däckad sedan i måndags. Jag mår i
alla fall inte lika dåligt som sist jag hade covid, så jag är glad för det. Blir ändå lite orolig för bebis när jag mår så dåligt.
Håll tummarna för att vi är friska snart. Puss!