Åh, vad sjukt mycket svårare det blir att gå upp när det är såhär mörkt ute! Det är inte alls särskilt roligt att behöva släpa sig ut ur sängen när det är mörkt i hela rummet...

 

Tänk i början på terminen när jag var tvungen att gå upp runt klockan sex varje dag, då var det jättelätt (okej, inte alltid) att skrutta upp ur sängen just för att det var ljust när man gick upp! Aja... Vi är på väg mot mörkare tider och det är bara att acceptera. Nu är det bara att tända ljus och mysa med te och sköna sockor för att överleva depressionen som jag ibland drabbas av.

 

PUSS!