Usch och fy fan. Idag har jag haft migrän för första (och förhoppningsvis sista) gången. Vidrigt. Nu ska jag lägga mig igen och hoppas att jag mår bra imorgon. Tyck lite synd om mig tack.

 

Puss!

Jag har nu i några veckor undvikit att äta godis, bakverk, chips och liknande onyttigheter. Anledningen är att jag mår så himla dåligt när jag äter det. Det verkar som att jag inte tål eller är överkänslig mot vissa ämnen i dessa provianter. Idag provade jag att äta TRE godisnappar. TRE STYCKEN! Jag fick ont i magen och rapade i flera timmar efteråt. Däremot åt jag lite fikabröd i söndags, och då protesterade magen inte. Fikabröd verkar fungera i liten mängd, chips kan jag äta i vääääldigt liten mängd, men godis får jag jätteont i magen av. Jag blir dessutom illamående. Samma gäller om jag äter pizza (alltså även om jag inte äter så att jag blir mättare än nödvändigt). Ont i magen och rapar i flera timmar. Jag ska försöka fortsätta hålla mig borta från godis (förutom choklad, det kan jag också äta om jag håller mig till en liten mängd). Det finns ju så himla många olika substitut till godis. Jag kan ändå behöva en lyckospark, för jag ÄLSKAR verkligen godis... :-(

På fredag börjar jag på mitt nya jobb. Som lärare. Äntligen. Helt sjukt. Helt jävla sjukt. 

"Hur mår du?" "Jag mår bara bra!" Jag läste någonstans om att många människor svarar att de mår bra även om det är en lögn. Att berätta att man egentligen mår dåligt ska tydligen vara själviskt. Man vill inte besvära andra med att man mår dåligt, speciellt inte när personen man öppnar upp sig för kanske inte kan göra någonting åt det dåliga måendet. Många gånger är jag en "må-bra-sägare". Orkar inte förklara varför jag mår dåligt och många gånger vet jag det kanske inte ens själv. Har även känslan att jag många gånger får allt att handla om mig. Jag vill i stället visa att jag bryr mig om mina närstående och vill veta hur de mår, i stället för att älta mitt liv och mående.

---

Idag har varit en bra semesterdag. Sol och god mat. Puss och god natt!

Tänk att man kan drunkna så i sina mörka tankar att man inte vet hur man ska ta sig upp till ytan. Saknar ord.

Äta penicillin. Igen. Bihåleinflammation, svinkoppor, influensa, och nu halsfluss. Allt inom loppet av ett år. Jävla skit. Har sovit ungefär 8 timmar sedan i onsdags (och fem av dessa timmar var inatt). Jag mår helt klart mycket bättre nu. Mellan måndag och torsdag har febern legat på minst 38 grader och aldrig gått ner under. I torsdags låg febern som högst på 39.8. Usch. Men stoooort tack till världens bästa Emma som följde med mig till vårdcentralen och apoteket i torsdags. Det var guld värt och du är bäst!! ♥♥♥ Nu har febern varit borta i ett och ett halvt dygn och jag är piggare på den fronten, men det är så svårt att sova när man har så jävla ont i halsen. Blä. Hoppas att jag får må bra snart. Ett plus just nu är dock att internet säger att jag inte smittar längre, så om jag mår bra på måndag så kan jag gå till jobbet då. Saknar mina gamlingar. ♥ Tur i oturen att jag blev sjuk när jag var ledig fyra dagar i rad. Endast en sjukdag so far.

Hoppas ni andra mår bra!

Humör är lika med nej.

Dagens sanning. Saknar människor. En människa speciellt mycket. Vill bara få vara med dig.

Jobb idag och imorgon, sedan är jag ledig tills på måndag.

Jag är så himla nervös över flera saker på jobbet. Hoppas att det försvinner med tiden. :-/ Idag börjar sommarschemat efter en stört bra vecka på Bråvalla. Så trött att jag knappt vet vad jag heter, ändå orkar jag vara nervös... Får se hur det går idag.

Puss!

32 dagar, det är vad vi har på oss att skriva klart vårt arbete. Om man orkar plugga varje dag och struntar i helger och helgdagar har man dock 48 dagar på sig... Igår hade vi handledarmöte och för tillfället har jag precis kommit hem till Avesta. Idag är det plugg som står på menyn. Det känns hittills ganska bra, men det är klart att man är stressad och vill ha hela arbetet överstökat. Skönt att vi är två som skriver denna gång i alla fall...

Nu vill jag bara att det ska vara den 28:e maj (deadline på självständiga arbetet är 27:e maj). Igår hade vi vår allra sista föreläsning på lärarprogrammet och idag har vi det sista seminariet (om man bortser från ventileringen i juni). Det känns så otroligt overkligt. Jag började väl här alldeles nyss?

Bild från nollningen på finaste Tove och mig. ♥

Det kan vara ganska klurigt det här med att sova tycker jag, speciellt när jag inte får sova med min karl... Men även när vi sover tillsammans kan jag ha väldigt svårt att somna, plus att jag vaknar några gånger under nätterna. Inatt sov jag riktigt dåligt och när jag gick upp pratade de om just sömn på nyhetsmorgon. Det var intressant att lyssna på. :-)

Nu ska jag snart åka iväg till skolan och plugga. Klockan 13.15 - 15.00 har vi vår allra sista föreläsning på lärarprogrammet. Det känns helt sjukt!

En egentligen bra och trevlig dag blir så himla ledsam och tråkig när man har en dålig dag.
En typisk gråtdag. Utan anledning.

Idag har jag sagt upp mitt rum i Uppsala. Det känns ju helt sinnessjukt efter 4 år här i Flogsta... Den 30/6 ska jag vara utflyttad. Så himla skönt och så himla knasigt på något sätt. Jag har lite blandade känslor kring det där.

Många lärare har vi haft i ett flertal kurser genom åren, och nu när vi har vissa lärare för sista gången (och de faktiskt önskar oss lycka till i yrket och hoppas att vi ses i arbetslivet) känns allt så himla verkligt. Tänk att om 110 dagar är vår examensceremoni. Det kommer antagligen vara sista gången jag träffar många av mina fina klasskamrater. Jag är så glad att vi fått gå dessa fyra år tillsammans och blir helt tårögd bara jag tänker på hur mycket jag tycker om vissa av mina klassisar. ♥

Jag är snart en färdigutbildad lärare och det känns enormt.

Gah! Så himla trött... När jag läste om influensa på vårdguiden stod det att man kan vara väldigt trött flera veckor efter att man blivit frisk. Buhuuuu. Får väl vara tacksam för att jag nästan är frisk nu i alla fall. Jag är fortfarande lite hostig och har ont i halsen till och från, men annars så mår jag helt okej.

---

Andra har det sämre. Igår fick jag veta att en vän råkat ut för en skidolycka och för tillfället ligger han i koma. Jag tänder ljus för dig och tänker på dig. Jag hoppas att allt blir bra.

Det stod på vårdguiden att man ska försöka vara uppe och gå lite, men det är svårt när man inte orkar stå upp. Har precis tvingat i mig lite lunch och ska nu lägga mig i sängen igen.

Första gången jag har influensa (så vitt jag kan minnas) och jag är väldigt glad att jag aldrig behövt genomlida denna fruktansvärda smärta tidigare. Jag har så ont i alla muskler och leder att jag inte har någon aning om hur jag ska ligga för att kunna sova eller ens vila. Febern gör att jag är helt slut och jag kan ändå inte somna. Det känns som att ryggen ska gå av, men som tur är har huvudvärken lättat lite sedan igår.

Gosh! Den 22/5 ska det självständiga arbetet lämnas in. Den 4/6 eller 5/6 har vi opponering och ventilering (alltså det allra sista vi gör), och sedan är vi klara förutom lite finslip på arbetet (om man inte behöver ventilera om helt då såklart). Den 14/6 är våran examenceremoni. Helt sjukt. Det känns SÅ JÄVLA SJUKT. Nästa månad måste jag dessutom säga upp mitt korridorsrum... Nu har jag snart bott i Flogsta i 4 år. Oh my god.

Jag kämpar med demonerna... Ni vet, de som sitter i huvudet och säger att man är värdelös. De säger att vännerna aldrig hör av sig, att jag aldrig kommer att klara skolan och att jag är alldeles för tjock för att samhället ska acceptera mig osv.. Jag försöker kontra med att mina vänner visst hör av sig, att jag faktiskt snart klarat 7 av 8 terminer i skolan och att jag faktiskt inte alls är tjock! Inte ens lite överviktig! Just det! Gå och lägg er demoner. Låt mig vara. Nu ska jag dricka kaffe och ta tag i plugget. Frågan är vad man ska äta till lunch.

Puss!

Det känns som att hela min kropp bara kraschar totalt snart. Magen är helt förstörd och jag kan inte längre avgöra om det fortfarande är spår av antibiotikakuren eller om det beror på magkatarr. Någon form av medicin måste dock börja intas nu. Jag kan inte alls dricka kaffe längre, ändå måste jag göra det om jag ska orka plugga hela tiden. Ont i magen och rejäla sura uppstötningar. Jävla skit. Inte kommer jag få ta det lugnt och njuta av ett jullov heller eftersom jag har oerhört mycket plugg över julen. Jag behöver få komma bort från all stress. Jag behöver få njuta av lite ledighet, men nu kommer jag i stället känna mig stressad så fort jag försöker njuta av julen och ignorera mina uppgifter.

Jag måste försöka göra klart så mycket som möjligt denna vecka. Önska mig lycka till.