"Jag är en sjungande röst på stora tomma slätter
Där intet öra hör, där intet eko bor
Jag är ett irrande bloss över sjön i svarta nätter
En nyckelfull eld, som slocknar snart hos min mor

Jag är ett drivande blad i höstens vida rike,
min levnad är en lek vid alla vindars kör.
Om jag stannar på ett berg eller drunknar i ett dike,
det vet jag ej, det bryr mig ej, det rår jag icke för. "
Dikt av Erik Axel Karlfeldt.

Detta är en dikt som jag älskat sedan jag först läste den i 8:an.
Jag tänkte att det vore ju ganska smart att skriva den här.